Var hos min vän ikväll, han ringde in artilleriet, vi närmaste grabbarna. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, då man kunde höra på hans röst att något hänt. Vi fick senare veta vad, hans tjej hade gjort slut.

Det kanske låter som något whatever när man lägger fram det såhär, men han grät så fort orden kom ut, man kunde känna att hans känslor var starka för henne än. Dom hade varit ihop i 4 och ett halvt år, det är väldigt länge. Man har gått igenom mycket, och det är inget man kan bli av med lätt, det är framförallt minnen, som även de minsta saker och sysslorna påminner om. Jag visste inte vad jag skulle säga då kan jag erkänna, satt mest och försökte föreställa mig i hans plats, men det går ju inte, man kan inte uppleva känslorna som någon anna känner dom.

Han berätta vad hon sagt, hennes anledning, hur hon känt att känslorna blivit svagare, hur hon börja tvivla och behövde ett svar, hur hon kände det lättare att göra slut genom att knulla en ful rödhårig kille i Prag. Jag kan hålla med om att man kommer på konstiga saker och lösningar för att finna svar när det handlar om kärlek, men vissa saker gör man ju bara inte. Det sistnämnde är absolut ett no-no.

Nu är det slut iaf, på gott och ont, så tror jag det kan vara en bra sak. Det skulle varit ett smärtsamt förhållande om dom fortsatt med allt tvivel inom sig, men absolut, det gör ont att se honom sårad. Mycket.



Det är absolut bland det läskigaste jag vet inom ett förhållande, eller ett närmande för en tjej, att man kan bli så oerhört sårad. Det gör mig rädd för att närma mig, för att försöka, men det är ju så det är. Har lovat mig själv att verkligen försöka i år.